***
Idag när vi var på väg hem från Orminge stirrade Amanda ut genom fönstret på bilen och upptäckte en helikopter i luften.
***
Idag när vi var på väg hem från Orminge stirrade Amanda ut genom fönstret på bilen och upptäckte en helikopter i luften.
Det blev en kväll med många roliga reflektioner. Jag berättade att i när man tittar på hockey i Globen får man skrika så mycket man vill, vilket gjorde att Amanda sken upp som en sol.
- "Får man skrika vad man vill?"
- "Ja, det får man väl. Vad ska du skrika då?"
- "Då ska jag skrika HEJA LAGET!"
Diplomatiskt!
AIK gjorde mål efter bara en dryg minut och då tyckte Amanda att dom hade vunnit och att vi kunde gå hem. Jag förklarade reglerna så gott jag kunde så att en 4-åring förstod och när en kille ur Färjestads lag blev utvisad frågade hon varför han får sitta där alldeles själv. Jag förklarade att han gjort något dumt och får vila i två minuter. Då tittade hon på andra sidan rinken och frågade om alla spelarna på andra sidan också var dumma eftersom dom vilade dom också.
Är sånt som kallas lagstraff?
Efter en period somnade Amanda i mitt knä och vaknade motvilligt i mitten av tredje. Hon fick i alla fall se och höra AIK:s enda mål i matchen, så någon risk att hon skulle chockvakna av läktarvrålet vid mål två var ingen risk. Inget avancemang till finalen alltså, fast vi var alla glada ändå. Det var ju trots allt premiär i Globen!
PS. Vi såg inte skymten av Lady Gaga på hela kvällen. Inte hennes ovattnade blommor heller. Typiskt!
Hoppas du vinner Bonnier Sales Award, Julia. Det är du värd! ;o)
Här kommer ett par smakprov på sångkunskaperna som visades upp vid poolkanten i Egypten.
Och här en lite mer modern version av Petters monsterhit "Mikrofonk*t"
Söndagmorgonen började med en lättare sovmorgon och ett konstaterande att vädret inte låter sommaren komma denna morgon heller. Vi börjar närma oss juni och en söndagsfrukost på gräsmattan känns ännu väldigt långt borta. Vi tillber högre makter och hoppas på en snar förändring.
Annars har morgonen bjudit på hemmaplock och Dumbo i rutan. Pappa har lyckats komma över ännu en skön musikupplevelse i form av den norska gruppen Donkeyboy. När vi drog på lite i stora högtalarna visade det sig att Amanda också gillade soundet. Resultatet ser ni här:
Ännu ett skäl att älska söndagsmorgnar och Amanda!
Så har det äntligen börjat lugna ner sig efter helgens bravader. Det blev en väldigt intensiv period med kalas, nöjesparksbesök och annat och det började redan på fredagseftermiddagen då Amandas mormor och kusin kom med bussen från Skavsta. Amanda var förstås lite blyg i början, men fann sig relativt snabbt med de nyanlända gästerna. Problemet var bara att hon pratade svenska med dem bägge två och eftersom jag tagit på mig att köra dem hem, kunde jag inte svara eller översätta vad hon sade. Man kunde i alla fall se på ögonen att hon var glad att se dem igen. Det var ju trots allt ett bra tag sedan.
Kvällen förflöt sedan med middag och småprat. Dagen efter var det full fart redan på morgonen. Nästan innan fåglarna börjat kvittra. Efter mycket förberedelser och matlagning var det dags att ta emot kalasdeltagarna och deras föräldrar. De trillade in i strid ström och snart var det full fart i den inhyrda festlokalen. Dagen till ära tändes även grillen och pappa Odd tömde korvpaket efter korvpaket på den glödheta grillen. Ungarna var som tokiga i varmkorv. Alla 40 stycken försvann. Tårtan som mormor och Kristine gjort i ordning var som vanligt en succé. En mäktig succé! Kalaset pågick i ungefär 3,5 timma och efter städning kunde man få pusta ut lite även om farfar och farmor stannade kvar lite extra. Vi vill passa på att tacka alla som var där för en trevlig eftermiddag och jag vill passa på att framföra Amandas tack för alla trevliga presenter hon fick. Hon blev överlycklig för dem allihop. Här kommer lite bilder från kalaset:
På söndagen besökte vi Gröna Lund och glassade runt i vårsolen. Det blev som vanligt lite för många chokladhjul och vimsiga karusellåk. Amanda fick prova den nya berg- och dalbanan som riktar sig till lite yngre barn. Riktigt kul, tyckte hon och ville ta en tur till. Jag var livrädd för den nya attraktionen. Lutningen var säkert hela två grader och det är vanligtvis en grad för mycket för mitt psyke. Jag bad att få gå ut genom bakdörrarna. ALDRIG MER! ;o)
På söndagskvällen plockades grillen fram igen och jag grillade några hårt marinerade köttslamsor. Inte världens mest tuggvänliga men smaken var det inget fel på. När sedan sällskapet från Lettland begav sig hemåt på måndagen fick jag veta att de varit mer än nöjda med sitt besök, så nöjda att Oldis inte ville åka hem. Det tar jag som ett gott betyg på att de haft roligt. Trots grillmissen.
Grattis på 3-årsdagen Amanda!
Frix från SIA-glass! (tack Glasskoll.se)
Efter Junibacken lämnade vi våra kompisar och fortsatte hem mot Värmdölandet. Vi funderade länge längs vägen vilken brunch vi skulle besöka, men fastnade till slut för Hotell Blå Blom i Gustavsbergs hamn. Ett ställe som vi provade första gången i höstas och blev glatt överraskade. Vi mumsade glatt i oss av hemrullade köttbullar och vräkte i oss lax, rabarberpaj och andra läckerheter. Amanda tjatade till sig kakor. Både kaffekakor och kladdkakor. Fick nog en riktig sockerchock där som förmodligen höll i sig ända tills läggdags. 210 kronor var för kalaset, Amanda åt gratis. Det var det värt. Helt klart!