tisdag 17 juli 2007

Skepp ohoj...ja...eller kanske inte....


Så kom äntligen sommaren med sol och varma vindar. Denna härliga måndagsafton bestämde vi oss för att prova Amandas sjöduglighet. Alltså, dags för årets första båttur med bäbis.

Det gick väl inte så där bra kan man säga:


Ameee, vad var det här för något??? Sluta mamma!



Kristine och jag fick oss en skön åktur i Baggensfjärden trots allt, om än lite kortare än vanligt. Det var lite extra pirrigt hur vi skulle klara själva hanteringen av barn ombord, när vi inte själva ens vet hur man lägger till på bästa sätt numera. Det var ju ett tag sedan vi kastade loss och det märktes lite tidigare i år, då vi höll på att göra bort oss totalt utanför Grand Hotel i Saltsjöbaden.

Hanteringen av Amanda ombord visade sig bli ganska knepig. För det enda sättet att få henne tyst var att lägga henne ned i Kristines knä och låta henne somna av motorns monotona ljud och vågornas skvalp mot skrovet. Alla andra försök var lönlösa.
Nu är i alla fall premiären avklarad och med lite mer vana i båten från befälet, Commander in Chief Odd och Baltic Sea Admiraless Kristine, så skall nog nästa resa gå lite mer smidigt. Hopefully!

Over änd aut! Banankosmonaut!

onsdag 4 juli 2007

Pilla på prylarna


Amanda har börjat räcka sig efter saker.


Hon fick en sån där avancerad mobil som skall hänga över sängen. Den både låter, snurrar och skiftar färg. Vad mer kan ett litet barn begära (Tack Dace!). Numera räcker det inte med att se på leksakerna som snurrar och gungar ovanför hennes huvud, nu ska hon också försöka ta i dem. Det är en liten förbättring av motoriken varje dag nu. Snart så kan hon hämta den där stora mejseln i verktygslådan och rispa upp den rostfria ytan på kylskåpsdörren. Det är nog bara några veckor kvar till den utskällningen av pappa...


Apropå utskällningar så har Amanda börjat konversera med sina föräldrar alltmer avancerat nu. Hon vill verkligen säga saker till oss, men allt som kommer ut är (uuuä) eller (göö). Det är lika bra att svara med samma uttryck för att inte verka helt dum i huvudet. Jag kan inte bara förstå hur SÖT man kan se ut när man "pratar" i den åldern. Lite läge för en pappatår i det ögonblicket faktiskt. Och NEJ, jag menar INTE en sådan gjord av ädlare drycker...




YO!