Amandas guldkorn No 3

Inte så bara...

Härom morgonen befann vi allihopa i badrummet för de vanliga morgonritualerna. Helt plötsligt hamnar kompisen Alvinas skalliga pappa i händelsernas centrum. Helt otippat! Medan Amanda sitter i mammas knä på toalettstolen och får sitt hår kammat, utspelade sig följande dialog:

Pappa: -Men, Amanda, vilket himla fint hår du har.
Amanda: -Mmmm....men Stefan har inget fint hår.
P: -Nej, Stefan har inget fint hår, för han har ju inget hår alls.
A: -Nej, Stefan har inget hår....han har bara ett huvud!

Så kan barn se på saken.

Vi fick oss ett himla gott skratt, och det fick Stefan också när han hörde detta!

Kärleksweekend.

Denna helg har varit Amandas kärlekshelg.

Det är inte så att mamma och pappa har kastat in en extra hög pussar och kramar. Det gör vi typ varje helg ändå. Det var så att vi var bortbjudna till Amandas pojkvän Emil och hans föräldrar. Eftersom de inte setts på ett tag på dagis, var det ett kärt återseende. När Emils mamma hade berättat att Amanda och hennes föräldrar skulle komma på besök så hade Emil frågat om det var den "riktiga" Amanda som skulle komma. Så klart att det var. Vem skulle det annars vara?
När vi berättade för Amanda vart vi skulle gå och äta middag på lördagskvällen sade hon kort och gott att hon ville "gå och lukta i Emils hus". Det lustiga var att hon drog några extra djupa andetag när vi kom in i villan, så lite rätt hade hon i alla fall. Det kan ha berott på att det luktade gott från köket, men det tror jag inte.

Utomhus var det höstrusk, regn och kolsvart i Värmdöskogen. Inomhus var det lasagne, kladdkaka glada barn och gott sällskap. Det är verkligen en fröjd att skåda när två barn, som kommer så bra överens, leker och kramas. Det hela vart väldigt lyckat.


Speciellt denna fantastiska bild på "kärleksparet". Klicka gärna här eller på bilden för en förstoring!

Ska bli kul och se hur detta kommer utvecklas. Här kommer lite andra bilder från kvällen.

Amandas Guldkorn No 2

Halloween

Förra helgen var vi på besök hos kusinerna i Värnamo. Vi åkte ned på lördagsmorgonen och lyckades hinna med två stycken kyrkogårdsbesök. Den första redan på vägen ner då vi besökte Sundbybergs kyrkogård för att hedra gammelmormor. Vi tände ett ljus för Margit och jag förklarade för Amanda så gott det gick vem det var som låg där i jorden. "Att din farmors mamma inte fanns längre och att hon dött och rest till himlen"...ja ni vet.

Väl i Värnamo bestämde vi oss för att göra ett besök till på kyrkogården. Bara för att se alla fladdrande ljusen och hedra de döda även där. När vi letade oss fram mellan gravarna genom mörkret för att ta oss till minneslunden säger Amanda:

-Pappa. Det är alldeles dött här. Men....det gör inget!

Hon visste inte hur rätt hon hade. Eller så visste hon precis hur rätt hon hade. Ett gott skratt fick vi i alla fall. Allihopa!