Dagisplats!!!!

Hallelujah!

Vi har fått dagisplats! Inte illa pinkat alls av Värmdö kommun som lyckats placera Snuttan på 2,5 km avstånd från hemmet. Andra barn har inte fått samma besked och det ser inte speciellt ljust ut på förskolefronten över huvudtaget. Ett antal enheter skall läggas ned och planerade dagis kommer heller inte att byggas på ett tag. Det gör situationen ohållbar i kommunen. Fler och fler barnfamiljer flyttar in i alla nybyggda hus och lägenheter, men barnomsorgen hänger inte med! Bedrövligt! Se till att fixa detta bums, säger jag bara.

Vi har haft tur. Hade en visning av dagiset i morse och jag måste säga att det verkade mycket trevligt. Sund "läroplan", många aktiviteter om dagarna och eget kök med mattant från Indien. Kan givetvis ha fel här, men fläcken i pannan på den lilla damen var nog varken havrefras eller brunsås. Gratis blöjor och musikrum var två andra trevliga överraskningar som ingick i verksamheten. Vi måste bestämma oss senast i morgon om vi vill ha plasen eller inte....så vad tror ni vi svarar????

Nu kommer nästa problem: koordinera föräldradagarna maximalt så att man får bäst betalt och utnyttjar dagarna så effektivt som möjligt. En djungel! Don't go there if you don´t have to...

I augusti blir det dagisträning för hela slanten!

Skratt(an)fall

Ibland är det inte lätt att stå på benen när pappa är så rolig....

Ja visst ja!

Glömde en liten sak. Jag har ju fyllt 10 månader den 22 februari.

Tack Cissi, Monica och Simone på BQ of Sweden på Kungsgatan för den fina fåtöljen. Jag älskar den! Lovar att köpa mig en stor variant när jag flyttar hemifrån. Men det kommer ta ett tag. Bara så ni vet!

Amanda Deisone, 10 månader

Jag är inte bara söt när jag sover...

Hoppsan!

Här vare dåligt uppdaterat. Fy skäms pappa Odd. Du kan själv gå ut och hämta rottingen....

En dryg månad har gått och vi har klivit in i mars månad. Vad var det som hände egentligen? Varför flög tiden iväg sådär? Ingen snö har landat ännu och termometern visar fortfarande plusgrader. Det blir nog ingen vinter alls i år, gissar jag, och även om det skulle komma lite vitt på marken så är det borta innan man hämtat pulkan från förrådet.

Strunt samma egentligen.

Ingen framgång med vintern alltså, men med Amanda har det hänt en massa saker. För ett par veckor sedan lärde hon sig krypa, och nu vill hon ställa sig upp minsann. Hon klarar det alldeles själv mot mindre saker men behöver lite hjälp om hon vill nå fjärrisarna på vardagsrumsbordet. Nu är det verkligen läge att säkra hemmet! En vacker dag står hon i köke med skum runt hela munnen och en Yes Powerball-förpackning utslängd på golvet. Det får liksom bara inte hända.

Bild på framsteget kommer här:

Mamma! Ta bort handen så jag får visa då...

Sen har vi hunnit med en kryssning också. Amandas första förstås. Vi tog Johan, Elina och lilla Annele med oss på turen. Självklart var det halvstormigt och fullt med sportlovsfirande ungar på båten. Vinden var inga problem i sig, men värre var det med de busringande och fotbollsspelande ungarna i korridoren. Jag föredrar faktiskt lite vanlig finlandsbåtsfylla istället för dessa småglin och deras ettriga skrik och snoriga ansikten. Förutom ungdomssvineriet var resan riktigt trevlig. Vi åt god mat, dansade vals med Amanda på dansbandsvis och spelade bort en halv förmögenhet på de elektroniska oarmade banditerna.

Kolla! Jag såg en fisk...

Amandas kompis förstod inte spelreglerna...

Lite annat som har hänt är att Amandas farfar legat akut på sjukhus och att Amandas faster separerat med sin karl. Stora saker som förtjänar en plats i en annan blogg, inte den här.

Väl mött snart igen.

Ojojoj....stackars farfar!