Intensivaste helgen på länge

Vi har varit på kalas i helgen. Min far behagar fylla år en gång varje år. Dessutom har han den trevliga vanan att varje år ställa till med kalas. Detta år tackade mer eller mindre alla inbjudna vänner ja till festen vilket resulterade i att närmare femtio personer skulle utfodras, underhållas och fyllas med allehanda drycker. Med facit i hand så här på söndagskvällen gick det alldeles utmärkt. Smooth! Sommarväder som på beställning. Inga krossade glas eller pinsamma missöden i poolen. Ingen som fick solsting av kombinationen för mycket sol/rosévin eller skandaler att snacka skit om tills nästa fest. Fast det där sistnämnda vet jag inte så mycket om eftersom min fest tog slut halv ett då jag, liksom alla andra småbarnsföräldrar i huset, slocknade tidigt likt nedslagna mexikanska flyktingar i Arizonaöknen.

Amanda gjorde förstås succé på festen. Det var många gäster som häpnade över hennes utveckling då de tidigare bara sett henne som baby inlindad i någon filt ett år tidigare. Amanda smajlade åt de flesta och bjöd både på sig själv och på sina leksaker. Hon smaskade friskt i sig både citronglass och mandeltårta till gästernas förtjusning, sprang ärevarv runt poolen och pratade hej vilt om allt hon lärt sig den senaste tiden. Tror dock ingen förstod allt hon sade, men det gjorde inget....

Kusinerna Adam och Filip var även dem närvarade på långväga besök från Värnamo. Adam, fyra år, hade en hel del egenheter för sig (kallas nog trots) så honom kunde nästan ingen konversera med. Ingen utom en flicka på festen i 14 års åldern som han lekte rätt intensivt med i poolen hela kvällen. När kvällen led mot sitt slut gick han beslutsamt fram till denna tjej, lade händerna på hennes knän och började med sin småländska: -"Du...vet du...ähum...när du kommer hem...till dig alltså. Kan du inte tänka på mig då!" Gissa om hon blev röd i ansiktet efter detta. Dagen efter frågade jag Adam varför han hade sagt så och då sade han kort o gott: -"Jag tyckte om den flickan. Hon var trevlig....och söt var hon också!" Den killen kommer nog vara gift ett år efter studenten, tror jag. Vi får väl se.

Hoppas värmen håller i sig. Då blir det en rolig vecka nästa vecka. Men den får ni höra mer om sedan.

Pappaledighet

Som så många andra pappor i detta avlånga land har jag fått privilegiet att vara pappaledig under årets sommarmånader. Nu tror ni säkert att jag är en sån där som bara vill vara ledig bara för att det var fotbolls-EM och ett kommande OS i Kina. Till er vill jag bara säga att det stämmer ganska bra faktiskt! Faktum är dock att det var Kristine som ville tillbaka till jobbet under sommaren. Så jag fick helt enkelt ta den tunga ansvarsdelen att vara ledig då det är som mest varmt och svettigt på året...

Medan Kristine är på jobbet om dagarna försöker jag och Amanda roa oss bäst vi kan. Tyvärr har inte vädret i juli varit så bra och det har ju gjort att man inte givit sig av alltför långt bort. Jag och Anneles pappa Johan besökte Skansen för en tid sedan och det var riktigt trevlig. Amanda tittade mycket intresserat på alla djuren fram till lunch ungefär. Maten hon skulle äta ville inte ner för det var ju roligare att titta på hönorna och påfåglarna som strök längs med barnvagnen. Efter "lunchen" somnade hon för att sova i ett par timmar. Det betydde att pappa Odd förmodligen fick mer ut av besöket än Snuttan själv. Två tips på vägen: Skansen har blivit dyrt och elefanthuset en flopp. Fast man kanske inte kan kalla det för elefanthus längre för inga elefanter syntes till, utan en meningslös utställning om regnskogen och lite halvtrista halvsovande halvapor längst in i ett skittråkigt halvgammalt rum där det tidigare stod en grå elefant. Vart tog han vägen? Flyttade man bara på honom(henne)? Eller gick han (hon) ut själv? Vad hände med hans(hennes) skötare? Nåväl, detta var säkert minst 25 år sedan och vem orkar bry sig om det nu, egentligen...
Jag träffade i alla fall en liten ballong med en pil och vann en liten nyckelring åt Amanda, så dagen blev lyckad ändå. Hallelujah!

Det är roliga dagar med Amanda just nu då hon förstår allt mer vad man säger. Hon gör (ibland) vad man ber henne om, även om det är ganska elementära saker, såsom "hämta bollen" eller "sitt ned". Men ändå. Poletten trillar ner och visst blir det lite roligare att göra sig förstådd.

En annan kul grej med Amanda är att hon har en tydlig musikalisk ådra redan som stapplande ettåring. Kristine och jag har rabblat ramsor och lite små enkla sånger för henne en tid nu och rätt som det är så sätter hon igång och härmar oss, joddlar och börjar klappa händer förtjust. Hon dansar på sitt gulliga sätt när musik spelas på stereon och bankar gärna i takt med musiken med både händer och miniatyrleksaker. Tänkte detta kunde vara passande när jag tog med Amanda på en salsa- och rytmikstund på Mosebacke en solig onsdagsförmiddag. Damen, som var från Kuba, skulle spela knda barnsånger på congas och barnen med tillhörande föräldrar skulle sitta i ring och titta på vad deras telningar gör. Nu blev det mer så att föräldrarna (20 tjejer och så lilla jag) fick gå runt i en ring och dansa en enkel form av dans, medan barnen undrade varför den där tanten i mitten mest såg ut som en galen papegoja eller lite för stor somrig julgran och skränade så förskräckligt. Måste tillstå att det hela blev lite hysteriskt och till råga på allt kostade eländet 100 spänn. Amanda klappar mer händer, skakar mera rumpa och sjunger mer högljutt när hennes pappa tar ton och fånar sig. Helt gratis!