Det är inte ofta det händer, men Amanda har gått och blivit sjuk. Typiskt, för just denna vecka var sprängfylld med aktiviteter. Hon skulle bland annat börjat på dagis, tagit viktiga sprutor och träffat kompisar. Inget av detta blir nu av. Åtminstone inte denna vecka. Lite trist för alla parter men mest för snuttan som haft 40,1 som högst i helgen. Då såg hon inte kry ut runt ögonen, men snackade gjorde hon som vanligt. Hade jag haft den febern, hade landstinget skickat sina bästa läkare, akutsystrar och alla helikoptrar i länet, för 40 + är inte att leka med. Det räcker med 37,5 för att jag ska slå upp numrena i telefonkatalogen och sitta stand-by med svettig panna invid alla tänkbara kommunikationer till vårdcentral o dylikt. Kanske skulle jag rentav börja ropa på mamma...
Amanda är en stark flicka. Bara att konstatera. Blir det inte bättre under natten mot tisdag, ringer jag doktor Anders på vårdcentralen i Gustavsberg. Han kanske vet vad som bör göras.
Dagiset hägrar, Amanda. Bli frisk snart, för där har de riktigt roligt har jag fått höra.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar