I fredags eftermiddag var det som vanligt hämtning på dagis. Jag kommer dit runt 16 och kliver in på innergården som jag brukar. Spanar runt men finner ingen Amanda någonstans. Efter ett tag ser jag något som ser ut som Emil (Amandas pojkvän) i buskaget. Bakom honom står Amanda och försöker kramas. Klart att jag inte såg henne då.
Det var svårt att slita isär dessa två skrattande ungar. De hade ju så roligt. Ibland önskar man att de kunde få vara kvar på dagis över helgen och fortsätta lekandet. De har ju så kul ihop. Här kommer en liten bild på deras framfart på innergården. Bilen på bilden är ditlagd med mobilens hjälp:
Tut tut!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar