Så blev den av. Semesterresan!
En vecka på Kreta för att fånga den sista solglimten innan vinterstormarna ruskar om våra magnecylvita kroppar. En chans att bara göra just ingenting. Inte titta på klockan eller tänka på kunder som vill klaga. Bara ligga och njuta i en solstol eller en varm och härlig pool.
Blev det så dårå?
Ja nästan. Vi kom till ön en sen söndagskväll och inkvarteringen på hotell Castle Suits i Platanias gick mycket smidigt. Amanda skötte sig exemplariskt, från början av resan till nattningen i en främmande barnsäng. Morgonen därefter möttes vi av solsken och dryga 20 graders värme. Perfekt! Tyvärr var poolen uppvärmd utav just solen och tyvärr räckte det inte till för att Amanda skulle få doppa sig. Det var inte fingervarmt, om man säger så. Redan små delar på pappa blev ännu mindre när han tog sig en simtur. Amanda fick nöja sig att bada i handfatet istället.
Det dög det med. Hon verkade trivas även om Amanda ser lite sur ut på bilden. En vecka med sol, bad och lite enklare utflykter förflöt relativt snabbt. En vecka senare var det dags att åka hem. Då kom regnet till ön. Det blev kallare och började blåsa. När vi gick ut till planet så fullkomligen piskade regnet i ansitet på oss. Det skulle bli en intressant flygstart. En av de märkligaste jag upplevt faktiskt. Uruselt väder, tända lampor vid vingen gjorde att vi flög som genom mjölk. En blixt utanför som för ett kort ögonblick lyste upp hela kabinen och efter en stund ett gnistrande från kristaller (snö) som gjorde att det såg ut som man flög genom vintergatan. Mäktigt! Förutom att Amanda hade svårt att hitta en skön sovställning var det en riktigt behaglig resa. Lagom långt borta och nu vet vi att vi kan göra fler sådana här turer även om man måste tänka över all logistik ordentligt.
Lite bilder från resan:
Den där är säkert giftig....
Max tjugo kilo räcker mer än väl!
Tryggt och säkert i Chanias gränder
